"En socialtjänst som möter människor där de är, med hjälp i tid – det är visionen för framtidens socialtjänst."

Från och med den 1 juli 2025 träder en helt ny socialtjänstlag i kraft i Sverige – en reform som beskrivs som den största på över 40 år. Men vad innebär denna nya lag egentligen? Varför byter vi lag, vad är nytt jämfört med den gamla lagen och vad får det för konsekvenser för kommuner och individer? Den här artikeln sammanfattar reformen på ett begripligt sätt.

Varför en ny socialtjänstlag?

Den tidigare socialtjänstlagen från 2001 (och i praktiken från 1982) ansågs inte längre motsvara dagens samhälle och behov. Flera rapporter och utredningar har visat på:

  • Ökande psykisk ohälsa bland barn och unga
  • Ökad otrygghet och kriminalitet
  • Social isolering bland äldre
  • Ojämlik tillgång till stöd beroende på kommun

Socialtjänsten kritiserades för att vara för reaktiv, för tungrodd och för otillgänglig. Samtidigt gick en stor del av resurserna till akuta åtgärder istället för att förhindra att problem uppstod från början.

Målet med nya lagen är att socialtjänsten ska bli mer:

  • Förebyggande
  • Tillgänglig
  • Kunskapsbaserad
  • Likvärdig och jämlik

Skillnader jämfört med tidigare lag

1. Förebyggande arbete i fokus

Den nya lagen ställer krav på att kommunerna aktivt planerar och genomför förebyggande insatser. Det handlar inte längre bara om att åtgärda problem när de uppstått, utan om att identifiera risker i tid och ge stöd för att undvika exempelvis missbruk, kriminalitet eller psykisk ohälsa. Det ska också ske i samverkan med andra aktörer, som skola, vård och civilsamhälle.

2. Insatser utan biståndsprövning

Kommunerna får nu erbjuda vissa insatser – t.ex. råd och stöd, anhöriggrupper, föräldrastödsprogram eller träffpunkter för äldre – utan att först behöva utreda individens behov. Denna förändring syftar till att sänka trösklarna för hjälp, minska stigma och möjliggöra snabbare stöd. Kommunen måste dock besluta vilka insatser som omfattas och dokumentera dem.

Denna förändring syftar till att:

  • Sänka trösklarna för hjälp
  • Minska stigma
  • Möjliggöra snabbare stöd

Kommunen måste dock besluta vilka insatser som omfattas och dokumentera dem.

3. Tillgänglighet och låg tröskel

Socialtjänsten ska bli lättare att nå, både fysiskt och digitalt. Det kan innebära sociala jourer på kvällar och helger, digitala kontaktvägar, samt närvaro på skolor och fritidsgårdar. Det uppsökande arbetet ska förstärkas, särskilt gentemot barn, unga och andra i riskzon.

Uppsökande arbete ska förstärkas, särskilt gentemot barn, unga och andra i riskzon.

4. Kunskapsbaserad praktik

Alla insatser som ges ska vila på vetenskap och beprövad erfarenhet. Det betyder att socialtjänsten behöver följa upp resultat, införa evidensbaserade metoder och kontinuerligt utveckla sin kompetens. Kommunerna ska också ha rutiner för att upptäcka och åtgärda brister i kvalitet (Lex Sarah gäller nu hela verksamheten).

5. Brottsförebyggande ansvar

För första gången slås det fast i lag att socialtjänsten ska arbeta brottsförebyggande. Det gäller särskilt barn och unga, men omfattar även våld i nära relationer och hedersrelaterat våld. Insatserna ska samordnas med t.ex. polis och skola, och kan inkludera stöd till avhoppare, föräldrautbildning och behandling för våldsutövare.

6. Stärkt barnrättsperspektiv

Barn ska i större utsträckning få komma till tals, få information anpassad till sin ålder och få sin vilja beaktad i beslut som rör dem. Alla orosanmälningar ska registreras och kopplas till en personakt för barnet, vilket ökar spårbarheten. Barn som bevittnat våld räknas nu som brottsoffer med rätt till stöd.

7. Förändrad lagstruktur och språk

Lagen har skrivits om för ökad tydlighet. Begreppet "insats" används nu som samlingsnamn för allt stöd socialtjänsten erbjuder. Biståndsreglerna har delats upp i personliga behov och ekonomiska behov. Det finns också bättre samordning mellan kapitel för att minska risken att vissa grupper faller mellan stolarna.

Vad betyder detta i praktiken?

För individen:

  • Lättare att få hjälp i tid: Möjligheten att få vissa insatser direkt utan behovsprövning minskar väntetid och trösklar, särskilt i kris.

  • Barn får en starkare röst: Barnets bästa ska stå i centrum. Barn ska informeras, höras och deras åsikt ska dokumenteras.

  • Våldsutsatta får tydligare skydd: Tydligare ansvar för stöd till kvinnor utsatta för våld, samt att barn som bevittnat våld ses som egna brottsoffer.

  • Större inflytande: Individen ska kunna påverka när och hur insatser ges i hemmet, vilket stärker självbestämmandet.

  • Ungdomar (15–17 år) kan få visst stöd utan vårdnadshavarens samtycke: T.ex. samtalsstöd eller rådgivning vid vålds- eller hedersproblematik.

För kommunen:

  • Omfattande planeringsansvar: Kommunen måste ta ett helhetsgrepp över sociala behov och analysera hur insatser kan ges tidigt.

  • Införa generella insatser: Beslut krävs om vilka insatser som får ges utan behovsprövning, samt vilka som undantas dokumentation.

  • Utveckla samverkan: Särskilt med skola, region och civilsamhälle inom det förebyggande och brottsförebyggande arbetet.

  • System och kompetens: IT-system, delegationsordningar och arbetsmetoder måste uppdateras. Personalen behöver fortbildning.

Kritik och farhågor

Risker:

Flera aktörer välkomnar reformens syften, men påpekar risker:

  • Ingen garanti för hjälp till barn: Trots starkare barnrättsperspektiv finns inga tvingande minimikrav på stöd. Allt beror på kommunens bedömning.

  • Otillräcklig finansiering: Många socialkontor saknar redan tillräcklig bemanning och har svårt att rekrytera. Att införa ett helt nytt arbetssätt – mer uppsökande, förebyggande och evidensbaserat – ställer höga krav som inte alltid matchar den operativa verkligheten.

Vissa grupper saknar förstärkta rättigheter:

  • Personer med funktionsnedsättning: Lagens generella struktur kan innebära att specifika behov (t.ex. ledsagning, avlösarservice) blir mindre synliga eller tydliga.

  • Personer med missbruk: Trots nya möjligheter till öppna insatser finns inga nya rättigheter till specialiserad beroendevård, vilket oroar många aktörer inom området.

Implementering och väg framåt

Regeringens stöd och tidplan:

Regeringen har lanserat ett reformpaket för att stötta kommunernas omställning:

  • 1,2 miljarder kronor i riktat statsbidrag till kommunerna (källa: Regeringens pressmeddelande 23 januari 2025)

  • Stödpaket från Socialstyrelsen och SKR inklusive checklistor, mallar och vägledning

  • Utbildningar och e-kurser för socialtjänstens personal

  • Uppföljning av Myndigheten för vård- och omsorgsanalys (Vårdanalys)

Vad måste kommunerna ha gjort senast 1 juli 2025?

  • Uppdaterat delegationsordningar
  • Beslutat om vilka insatser som ges utan behovsprövning
  • Infört nya rutiner för dokumentation
  • Påbörjat kompetensutveckling

Vad händer efter 1 juli?

  • Lagen börjar gälla
  • Omställningen fortsätter
  • Kommunerna rapporterar utvecklingen
  • Staten kan fatta beslut om ytterligare stöd eller justeringar